Historia

Gustavsviks historia, enligt Koldalsbladet, Boo Hembygdsförening Nr 18, 1987 (Kompletterad av bl. a. Knut Thörn i juni 2010)

  • 1539 förekommer Backeböl första gången i fogderäkenskaperna. Två skattebönder fanns då registrerade.
  • 1572 gavs Backeböl av Kronan till Gustav Banér på Djursholm. Han i sin tur gav Gustavsviksgård i morgongåva till sin hustru Kristina Sture. Efter det att Gustav Banér blev avrättad i Linköpings blodbad år 1600 tog Kronan tillbaka gården.
  • 1603 gavs den åter till änkan Kristina, som sedan sålde Backeböl till doktor Olof Bure på Boo.
  • 1696 ryttmästare Jakob Munck dömdes att lämna gården till bokhållare Jakob Ruuth som ersättning för lånade juveler som Munck hade pantsatt. Då fanns tre byggnader, men endast en byggnad med två rum var i gott skick. Åker och äng gav inte mycket men strömmingsfisket var bra.
  • 1704 bytte protokollsekreterare Johan Lillienstedt på Kummelnäs till sig Gustavsvik gård och lade den under Kummelnäs.
  • 1797 vid Kummelnäsauktionen såldes Backeböl till N P Boholm.
  • 1802 såldes gården till advokatfiskalen A G Osengius. Han hade redan tidigare köpt Grundet och Ödesängen.
  • 1806 köptes Backeböl av löjtnant Herman Gustaf Roos för 5 333:16 riksdaler banko. På gården fanns då en huvudbyggnad på två våningar samt två flyglar, ett orangeri, bränneri och uthus.
  • 1825 såldes gården till major Gustaf Montgomery för 33 333:16 riksdaler banko. Han ändrade namnet från Backeböl till Gustafsvik.
  • 1864 lät den dåvarande ägaren C V Ahlbom riva alla byggnader utom en tobakslada. Isttället byggde han upp det om idag är Gustavsviks herrgård.
  • 1868 köpte byggmästare C A Eriksson gården. Han byggde flera villor i Gutavsvik och på Bergholmen.
  • 1924 kom el till Gustavsviks gård.
  • 1925 köptes Gustavsvik av Kristna Egnahemsföreningen som började avstycka och sälja sommarstugetomter.
  • 1927 byggdes Gustavsviksvägen.
  • 1934 bildas GFF – Gustavsviks Fastighetsägareförening och det första årsmötet hölls den 21 juni 1935 på Gustavsviks Pensionat, dvs Gustavsviks Gård.
  • 1935 flyttas det traditionella midsommarfirandet från ängen mellan Sjöbrinken och Baggensvägen (ungefär nuvarande Sjöbrinken 12 och Baggensvägen 9) ner till ängen vid ångbåtsbryggan.
  • 1935 började bussen gå till Gustavsvik. Busstrafiken Stockholm-Björknäs-Värmdö, linje nr 6.
  • 1935 öppnade Starks affär.
  • 1939 Gustavsviks Idrottsklubb, GIK, bildas. GIK blir en viktig del i vad som sker i Gustavsvik fram till 1951, då GIK går samman med Boo IF. Bland annat ges tidningen Saltsjö-Stänk ut under mer än 10 år. I denna skrift finns mycket Gustavsvikshistoria att hämta. Samtliga årgångar finns på Boo Hembygdsförening!
  • 1944 upphörde lantbruket på Gustavsvik.
  • 1946 Simskola har funnits tidigt i GFF:s regi, och enligt uppgift var den i gång senast 1946, då med Eivor Thörn som simlärare.
  • 1970 bildas Gustavsviks båtklubb.
  • 1975 stänger Starks affär.
  • 2008 bildas Gustavsviks Bouleklubb och Boulebanan står klar samma år.
  • 2009 bildas Gustavsviks Bastuvänner. Den gemensamma lokalen för simskola och bastu står klar sommaren 2010.

Nedan Gustavsviks historia saxad ur en broschyr om Gustavsvik (lite uppdaterad med senare års händelser):

Från kunglig förläning till villa- och fritidsområde

GUSTAVSVIK (Backebol) har gamla anor. Redan 1572 fick riksrådet Gustav Baner (senare avrättad vid Linköpings blodbad) Backebol som kunglig förläning. Det var dock inte denna adelsman som ändrade egendomens namn efter sitt eget, utan GUSTAF ADOLF MONTGOMERY, som efter flera tidigare ägarskiften övertog Backebol 1825. (Se separat text om Gustaf Adolf Montgomery) Backebol hade då blivit herrgård (1797) efter att under sexton och sjuttonhundra-talen varit frälsehemman, dels under Boo och dels under Kummelnäs. Montgomery bebodde Gustavsvik i tio år.

År 1866 fick Gustavsviks gård en helt ny bebyggelse med huvudbyggnad i stort sett som den ser ut idag, ladugård, tvätt- och bagarstuga, gårdssmedja, trädgårdsmästarbostad samt en mindre villa i schweizerstil. Till gården hörde också tre dagsverkstorp. Av dessa finns inom Gustavsvik ännu kvar huvudbyggnaden, som dock genomgick en avsevärd ombyggnad på 1940-talet av dåvarande ägaren regissör Schamyl Bauman, trädgårdsvillan (Baggensvägen 1), smedjan och snickarverkstaden (Boo Strandväg 82) torpet Norrkärr (Norrkärrsvägen 1) samt Schweizervillan (Sjöbrinken 17).

1925 köptes Gustavsvik av Kristna Egnahemsföreningen som inom kort började avstycka och sälja sommarstugetomter.
Huvudbyggnaderna hyrdes ut som pensionatrörelse 1925-1940. Vid denna tid gick Gustavsbergsbåtarna i reguljär trafik och angjorde bl. a. Gustavsviks brygga.

På Gustavsviks gård bedrevs jordbruk fram till 1942, trädgårdsbruket blev handelsträdgård
och drevs som sådan fram till mitten av 50-talet. Till gården hörde även fiskevatten, vilket fram till 60-talet gav två familjer sin näring.

Hösten 1934 bildades GUSTAVSVIKS FASTIGHETSÄGAREFÖRENING – GFF.

En mycket livaktig idrottsförening, GIK  http://www.gustavsvik.org/wp-content/uploads/2010/06/gik-stort-emblem-246x300.jpg kom till fem år senare och sammanslogs sedermera med Boo IF.

Gustavsviks båtklubb bildades 1970 och övertog då drift och underhåll av småbåtshamnen.

2008 bildades Gustavsviks Bouleklubb och samma år anlades boulebanan. 2009 bildades Gustavsviks Bastuvänner och bastun står klar nere vid badplatsen 2010.

Inom föreningens område finns idag drygt 300 fastigheter varav ca 65% bebos permanent.

Vem var GUSTAF ADOLF MONTGOMERY som gav Gustavsvik sitt namn?

G A Montgomery föddes 1792 i Kemi i Finland under torftiga förhållanden. Som tioåring tog han värvning som trumslagare vid Österbottens regemente och blev som 16-årig furir. M steg i graderna och blev löjtnant för att han vid finska härens fälttåg i Västerbotten tog en kosack tillfånga. År 1835 lämnade han krigarebanan med överstes rang. Han stannade i Sverige och verkade som riksdagsman, skriftställare och – då han bodde i Boo – också kyrkvärd här. M beskrivs som en originell och mångsidigt begåvad man, livlig och idéfull.

M ansåg att namnet Backebol inte lämpade sig för en herrgård, varför han lät ändra namnet till Gustafsvik. Han avled 26 maj 1861 (flagga gärna) och ligger med makan begraven på Boo gamla kyrkogård.

(Texten ur samma broschyr om Gustavsvik)